torsdag 17 september 2009

Civilkurage

I Sverige har vi det ganska så bra så vi borde kunna engagera oss lite mer i de som inte har det så bra. En myndighet menar att de inte kan gå emot politiska beslut och skickar polisen på en barnfamilj i södra Sverige för att skicka ut dem till ett land som de har flytt ifrån och med andra ord inte hade det så bra. Man kan då höra vår migrationsminister som ett mantra för att slippa tänka till säga "de har fått sina fall prövade och fått avslag ".... Kvinnan är misshandlad av en krigsskadad make och fruktar för sitt liv och svenska myndigheter kan inte hjälpa henne. Det är för mig helt otroligt att svenska medelålders män och kvinnor inte kan hjälpa henne. Inte ge henne ett skyddat boende utan väljer att skicka ut henne och barnen. Det här med mänskliga rättigheter att var och en har rätt till skydd? Barnens rättigheter var sannerligen inte heller särskilt förankrade hos svenska myndigheter. Två utav hennes barn rymde när polisen kom till familjens bostad och svenska myndigheter har inte hittat dem för att kunna ge dem beskydd vilka de enligt konventionen om barnets rättigheter har rätt till. De har även rätt till liv och hälsa, hur hälsosamt är deras liv nu? I mina barns sagoböcker berättas sagor om hur barn rymde tillskogs för länge sedan. Jag kan lungna mina vettskrämda barn med att det är en saga och inte verklighet. Numera kan jag bara lungna mina små barn med att häxan är saga men att barn försvinner och springer till skogs även nu är tyvärr ingen saga... Nej jag tänker det senare tyst för mig själv och ryser. Tänk om mina barn hade varit försvunna i skogen!
Det är Sverige 2009 och barn försvinner deras mammor kan inte skyddas och familjer kastas ut till misär, tortyr, fångenskap och krig.Pappor blir galna av att de torteras och slår dem de älskar och splittrar sina familjer. När Sverige ratificerar barnkonventionen så betyder det att Sveriges lagar och politiska beslut skall utgå från konventionen och att barnets rätt till liv och hälsa blir viktigt för alla myndighets utövare viktigare än ett avisningsbeslut.
Jag blir fullständigt vansinnig över att myndighetspersoner inte använder sin myndighet till att ge riktigt utsatta personer beskydd. Det finns inte i lag beskrivet att man som medborgare skall stå upp för de allra svagaste det kallas för civilkurage.

Inga kommentarer: